Chemical Similarity and Threshold of Toxicological Concern (TTC) Approaches: Report of an ECB Workshop held in Ispra, November 2005

There are many national, regional and international programmes – either regulatory or voluntary – to assess the hazards or risks of chemical substances to humans and the environment. The first step in making a hazard assessment of a chemical is to ensure that there is adequate information on each of the endpoints. If adequate information is not available then additional data is needed to complete the dataset for this substance. For reasons of resources and animal welfare, it is important to limit the number of tests that have to be conducted, where this is scientifically justifiable. One approach is to consider closely related chemicals as a group, or chemical category, rather than as individual chemicals. In a category approach, data for chemicals and endpoints that have been already tested are used to estimate the hazard for untested chemicals and endpoints. Categories of chemicals are selected on the basis of similarities in biological activity which is associated with a common underlying mechanism of action. A homologous series of chemicals exhibiting a coherent trend in biological activity can be rationalised on the basis of a constant change in structure. This type of grouping is relatively straightforward. The challenge lies in identifying the relevant chemical structural and physicochemical characteristics that enable more sophisticated groupings to be made on the basis of similarity in biological activity and hence purported mechanism of action. Linking two chemicals together and rationalising their similarity with reference to one or more endpoints has been very much carried out on an ad hoc basis. Even with larger groups, the process and approach is ad hoc and based on expert judgement. There still appears to be very little guidance about the tools and approaches for grouping chemicals systematically. In November 2005, the ECB Workshop on Chemical Similarity and Thresholds of Toxicological Concern (TTC) Approaches was convened to identify the available approaches that currently exist to encode similarity and how these can be used to facilitate the grouping of chemicals. This report aims to capture the main themes that were discussed. In particular, it outlines a number of different approaches that can facilitate the formation of chemical groupings in terms of the context under consideration and the likely information that would be required. Grouping methods were divided into one of four classes – knowledge-based, analogue-based, unsupervised, and supervised. A flowchart was constructed to attempt to capture a possible work flow to highlight where and how these approaches might be best applied.JRC.I.3-Toxicology and chemical substance

Differentiation of Human Embryonic Stem Cells to Regional Specific Neural Precursors in Chemically Defined Medium Conditions

Background: Human embryonic stem cells (hESC) provide a unique model to study early events in human development. The hESC-derived cells can potentially be used to replace or restore different tissues including neuronal that have been damaged by disease or injury. Methodology and Principal Findings: The cells of two different hESC lines were converted to neural rosettes using adherent and chemically defined conditions. The progenitor cells were exposed to retinoic acid (RA) or to human recombinant basic fibroblast growth factor (bFGF) in the late phase of the rosette formation. Exposing the progenitor cells to RA suppressed differentiation to rostral forebrain dopamine neural lineage and promoted that of spinal neural tissue including motor neurons. The functional characteristics of these differentiated neuronal precursors under both, rostral (bFGF) and caudalizing (RA) signals were confirmed by patch clamp analysis. Conclusions/Significance: These findings suggest that our differentiation protocol has the capacity to generate regionspecific and electrophysiologically active neurons under in vitro conditions without embryoid body formation, co-cultur

CTG-fosterövervakning vid normalförlossning. Barnmorskans känslor och upplevelser under utdrivningsskedet

Förlossning är akutsjukvård som innebär en viss mån av stress för barnmorskan som arbetar med det. CTG-övervakning är ett tekniskt hjälpmedel som barnmorskan har för att bedöma fostrets tillstånd. Utdrivningsskedet är den mest kritiska fasen för ett foster under förlossningen och CTG bör då användas kontinuerligt. Tidigare forskning talar för att barnmorskan har olika upplevelser av CTG-övervakning under utdrivningsskedet samt att det påverkar relationen till den födande kvinnan. Tidigare studier visar att barnmorskor upplever känslor så som begränsning, tvång, trygghet och säkerhet i relation till CTG. Undersökningar visar att barnmorskor tycker att det är svårt med CTG-kurvans tolkning och att CTG påverkar barnmorskans yrke. Pilotstudien syftar till att genom intervju beskriva barnmorskans känslor och upplevelser av CTG under utdrivningsskedet i samband med normal förlossning, samt utvärdera forskningsmetoden för att se om tillvägagångssättet passar i en fullskalig studie. En kvalitativ metod användes och öppna intervjuer gjordes med två barnmorskor. Intervjuerna granskades med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. I resultatet framkom två kategorier som beskriver barnmorskans upplevelser och känslor: känsla av trygghet och kontroll samt känsla av stress och rädsla, av CTG under utdrivningsskedet av en normalförlossning. Resultatet genererade begrepp som: trygghet, erfarenhet, kontroll, oro, rädsla och stress. Pilotstudien, i enlighet med tidigare forskning, visar att barnmorskor värderar erfarenhet som en faktor för ökad kunskap och självtillit gällande CTG-tolkning. Vår studie kom att påverkas av det tekniska redskapet STAN, som ingav barnmorskorna en trygghet i CTG-tolkningen. Resultatet från vår studie visar att barnmorskorna såg på CTG som en trygghet och att metoden var väl inarbetad på förlossningen och att deras erfarenhet gav dem kontroll. Emellertid vid avvikande/patologiska CTG-kurvor kunde barnmorskan få en känsla av rädsla och stress. Författarna anser att den öppna intervjun som metod är bra för att få barnmorskor att prata om sina känslor och upplevelser. Innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman anses även vara en bra metod för att koda och kategorisera vid en fullskalig studie.Arbetets art: Magisteruppsats Program/kurskod: Barnmorskeprogrammet 90hp/ Reproduktiv och perinatal hälsa Examensarbete II/ OM166

Internal organisational factors influencing voluntary CSR disclosure -The case of three Swedish state-owned companies

Background and research issue: Due to an increased stakeholder awareness about sustainability issues, companies face tougher demands from various groups within society to take corporate social responsibility (CSR) for how their actions impact society. To legitimate company actions, there has been an increase in voluntary CSR disclosures made by companies. Research focusing on voluntary CSR disclosure has attempted to explain how and why the extent and nature of reporting differs between companies. The explanatory factors have until recent been external, but recent studies have discovered that internal contextual factors also have a significant influence on the voluntary CSR disclosure. The Swedish Government have recently imposed requirements on state-owned companies to report according to the GRI-principles starting with the accounting year of 2008. The research issue of this study is to determine what internal contextual factors influence the nature and extent of the voluntary CSR disclosure in Swedish state-owned companies. Purpose: The purpose of the study is to explore and analyse the influence of the internal contextual factors on the voluntary CSR disclosure practices in the annual reports or standalone reports produced by state-owned companies in Sweden. Specifically, the study provides insight to the reporting processes and corporate attitudes impacting the voluntary disclosure in the accounting report. Delimitations: The study is limited to only examine Swedish state-owned companies and their annual report and/or sustainability report for the accounting year of 2007. Methodology: An explorative study is used to investigate the research issue. By conducting primary data through semi-structured personal interviews, the companies’ internal processes and attitudes can be analysed. Empirical results and conclusion: The main conclusion of this study is that the internal contextual factors deriving from reporting processes and corporate attitudes have a significant influence on the voluntary CSR disclosures in the annual reports and stand-alone reports of the three Swedish state-owned companies researched. Suggestions for further research: Further research could extent the scope of this study, having a larger sample of companies and focus on the quality and type of information disclosed using a content analysis in order to also explain the extensiveness, quality, quantity and completeness of reporting

Människan bakom sjukdomen : En kvalitativ studie om sjuksköterskors syn på att vårda patienter med HIV i Colombia

Background: In 2014, 1.2 million people died from HIV related causes around the world. Colombia ranks second in HIV prevalence in Latin America and the number of people infected with HIV in Colombia increases. One of the reasons for the increase is the stigmatization and discrimination against patients infected with HIV that exists. Nurses are human beings, influenced by their surroundings, with personal beliefs and preconceptions and may, if not being aware of these preconceptions and personal beliefs, help supporting stigmatization and discrimination.  Aim: The aim with this study was to describe how Colombian nurses view upon caring for patients with HIV.  Method: A qualitative approach was being used in this empirical study. The data was collected through semi-structured interviews with six Colombian nurses at an infection unit in a university hospital. The interviews were transcribed and later analysed by using a qualitative content analysis.  Results: The findings resulted in three major themes: Nurses’ reflections on attitudes towards HIV, The role and responsibilities of a nurse and Nurses’ thoughts regarding the patients, the disease and the profession. The first theme illustrates how the nurses reflect upon the attitudes within the society, the patients’ family and the patients’ attitudes towards themselves. The second theme describes how the nurses worked with patients with HIV. In the third theme, the nurses reflect upon their previous experiences, the future and the profession.  Discussion: Based on the result from the interviews, the factors influencing ones’ values and preconceptions were discussed. Some of these factors are religious and moral beliefs, lack of education and experience. Bakgrund: 2014 avled 1,2 miljoner människor i världen av HIV-relaterade orsaker. Colombia återfinns på andra plats i Latinamerika vad gäller antal personer smittade med HIV och antal smittade i Colombia ökar. En orsak till ökningen är den stigmatisering och diskriminering av patienter smittade med HIV smittade som existerar. Sjuksköterskor är människor, influerade av sin omgivning, med personliga åsikter, värderingar och förförståelse. Om sjuksköterskan inte är medveten om sina värderingar och sin förförståelse, kan det bidra till stigmatisering och diskriminering. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors syn på att vårda patienter med HIV.  Metod: En kvalitativ ansats användes i denna empiriska studie. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex colombianska sjuksköterskor på en infektionsklinik på ett universitetssjukhus. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman: Sjuksköterskors reflektioner angående attityder till HIV, Sjuksköterskans roll och ansvarsområden och Sjuksköterskors tankar angående patienterna, sjukdomen och professionen. Det första temat behandlar hur sjuksköterskorna ser på attityderna i samhället, i patients familj, samt patientens egna attityder. Det andra temat beskriver hur sjuksköterskorna arbetade med patienter med HIV. I det tredje temat reflekterar sjuksköterskorna kring tidigare erfarenheter, framtiden samt professionen.  Diskussion: Baserat på resultatet från intervjuerna, diskuterades de faktorer som påverkar ens värderingar och förförståelse. Några av dessa faktorer är religiösa och moraliska värderingar, brist på utbildning och erfarenhet

Mental Health in School from a Special Education Perspective

Sammanfattning/Abstract Maria Rostvall och Cecilia Wallén (2022). Psykisk ohälsa i skolan ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Syfte och ambition med vår studie är att åskådliggöra hur specialpedagogen kan vara ett stöd i arbetet mellan elevhälsoteam (EHT) och klassrum för att öka pedagogers kompetens att arbeta salutogent och på ett adekvat sätt kunna bemöta frågor som berör ungas psykiska ohälsa. De fyra frågeställningar som har använts är: Vilken kunskap behöver specialpedagogen ha kring pedagogers syn på arbetet med psykisk ohälsa i skolan? Hur kan specialpedagogen medverka som stöd till pedagoger i bemötandet av barn i psykisk ohälsa? Hur kan specialpedagogen ge stöd till pedagoger i arbetet med elevers syn på psykisk ohälsa och känsloyttringar i ett förebyggande arbete? Hur kan skolan arbeta förebyggande med psykisk ohälsa ur ett specialpedagogiskt perspektiv?  I studien finns en abduktiv ansats där empiriskt material kopplats till teori och tidigare forskning. För att samla empiri har en kvalitativ ansats använts med semistrukturerade intervjuer som metod. Specificerade frågor har ställts till pedagoger utifrån deras behov och till specialpedagoger gällande vilken kunskap de behöver och stöd som de kan ge.  För att belysa frågeställningarna ur ett specialpedagogiskt perspektiv har empirin och tidigare forskning förankrats i förhållande till KASAM och relationsteori där ledord bland annat är sammanhang, begriplighet, mellanmänskliga möten och kommunikation. Resultatet visar att behovet av kunskap om psykisk ohälsa är stort. Framträdande är nödvändighet av intern kunskap om de elever som pedagogerna dagligen möter samt att arbetsuppgifter för olika yrkesroller och professioner inom skolan behöver förtydligas. Det behöver finnas en öppenhet, möjlighet till kommunikation och ett samarbete mellan pedagoger, specialpedagoger och EHT. Resultat visar också på behov av en tydlig definition av begreppet psykisk hälsa samt kunskaper genom relevant forskning. Metoder som berörs är samarbete, handledningstillfällen och ​​regelbundet organiserade kollegiala diskussioner som arenor för fördjupning av kunskaper om elever och aktuell forskning som ett stöd i det dagliga arbetet.  Implikationer av studien visar på det specialpedagogiska perspektivets betydelse i arbetet med psykisk hälsa. Specialpedagogen kan bidra med en helhetssyn samt vara en länk mellan klassrum, EHT och externa instanser för att skapa förutsättningar för förståelse för de elever pedagoger arbetar med. För att öka gemensam kunskap inom kollegiet och för att gynna det salutogena arbetet kan specialpedagogen medverka i att precisera olika yrkesrollers uppdrag, redogöra för befintlig arbetsgång, definiera psykisk hälsa samt vara den som leder kollegialt arbete med utgångspunkt i relevant forskning.   Nyckelord Elevhälsoteam (EHT), KASAM, psykisk hälsa, psykisk ohälsa, specialpedagogiskt perspektiv

Sjuksköterskors oro i samband med cytostatikahantering : En kvantitativ studie

Aim The aim of this study was to investigate and describe qualified nurses’ worries related to handling chemotherapeutic drugs, further is the aim to explore if the nurses comply with the guidelines at a haematological ward.   Method The cross-sectional study uses a descriptive design and a quantitative approach to analyze nurses’ worries at a haematological ward. The data has been collected through questionnaires which were handed out to 42 nurses at the haematological ward. The questionnaires included 17 questions that were designed by the authors of this study, and 32 nurses returned the questionnaire.   Results The majority of the nurses declared that they handle chemotherapeutic drugs once or more a week. The results of the study show that the nurses´ comply with the available guidelines are relatively good. Almost two thirds consider themselves to know a great deal of the risks caused by exposure to chemotherapeutic drugs. Forty-two percent of the nurses reported that they do not get updated education about chemotherapy related issues. The result indicates that the nurses are not particularly concerned when handling chemotherapeutic drugs. However, one of the main concerns among nurses is the fact that chemotherapeutic drugs can affect their pregnancy. The respondents are also concerned about handling chemotherapeutic spills. The majority of the nurses declared that they would feel safer in their working environment if they were systematically screened for chemotherapeutic abnormalities.   Conclusions The study illustrates that nurses generally adhere to the available guidelines at the current ward. The nurses consider themselves to know a great deal about the risks of handling chemotherapeutic drugs. In addition, the result indicates that they are not concerned about handling chemotherapeutic drugs or the risk of exposure. Nurses declare themselves to possess a great deal of knowledge about the risks of handling chemotherapeutic drugs and are therefore not especially concerned. Most likely, knowledge contributes to better compliance to guidelines.  Cytostatic, nurse, exposure, risks and concern

Mental Health in School from a Special Education Perspective

Sammanfattning/Abstract Maria Rostvall och Cecilia Wallén (2022). Psykisk ohälsa i skolan ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Syfte och ambition med vår studie är att åskådliggöra hur specialpedagogen kan vara ett stöd i arbetet mellan elevhälsoteam (EHT) och klassrum för att öka pedagogers kompetens att arbeta salutogent och på ett adekvat sätt kunna bemöta frågor som berör ungas psykiska ohälsa. De fyra frågeställningar som har använts är: Vilken kunskap behöver specialpedagogen ha kring pedagogers syn på arbetet med psykisk ohälsa i skolan? Hur kan specialpedagogen medverka som stöd till pedagoger i bemötandet av barn i psykisk ohälsa? Hur kan specialpedagogen ge stöd till pedagoger i arbetet med elevers syn på psykisk ohälsa och känsloyttringar i ett förebyggande arbete? Hur kan skolan arbeta förebyggande med psykisk ohälsa ur ett specialpedagogiskt perspektiv?  I studien finns en abduktiv ansats där empiriskt material kopplats till teori och tidigare forskning. För att samla empiri har en kvalitativ ansats använts med semistrukturerade intervjuer som metod. Specificerade frågor har ställts till pedagoger utifrån deras behov och till specialpedagoger gällande vilken kunskap de behöver och stöd som de kan ge.  För att belysa frågeställningarna ur ett specialpedagogiskt perspektiv har empirin och tidigare forskning förankrats i förhållande till KASAM och relationsteori där ledord bland annat är sammanhang, begriplighet, mellanmänskliga möten och kommunikation. Resultatet visar att behovet av kunskap om psykisk ohälsa är stort. Framträdande är nödvändighet av intern kunskap om de elever som pedagogerna dagligen möter samt att arbetsuppgifter för olika yrkesroller och professioner inom skolan behöver förtydligas. Det behöver finnas en öppenhet, möjlighet till kommunikation och ett samarbete mellan pedagoger, specialpedagoger och EHT. Resultat visar också på behov av en tydlig definition av begreppet psykisk hälsa samt kunskaper genom relevant forskning. Metoder som berörs är samarbete, handledningstillfällen och ​​regelbundet organiserade kollegiala diskussioner som arenor för fördjupning av kunskaper om elever och aktuell forskning som ett stöd i det dagliga arbetet.  Implikationer av studien visar på det specialpedagogiska perspektivets betydelse i arbetet med psykisk hälsa. Specialpedagogen kan bidra med en helhetssyn samt vara en länk mellan klassrum, EHT och externa instanser för att skapa förutsättningar för förståelse för de elever pedagoger arbetar med. För att öka gemensam kunskap inom kollegiet och för att gynna det salutogena arbetet kan specialpedagogen medverka i att precisera olika yrkesrollers uppdrag, redogöra för befintlig arbetsgång, definiera psykisk hälsa samt vara den som leder kollegialt arbete med utgångspunkt i relevant forskning.   Nyckelord Elevhälsoteam (EHT), KASAM, psykisk hälsa, psykisk ohälsa, specialpedagogiskt perspektiv

Exposure based waiving and triggering of tests within REACH : A discussion paper within the Nordic projects on Information Strategies (NOIS)

The main objective with this work was to discuss and give guidance on when testing according to REACH may be omitted based on information on exposure. This includes interpretation of the terminology used for the specific exposure based waiving according to Column 2 of Annexes VIII-X in REACH and the general exposure based waiving according to Annex XI. In addition, it includes exposure based triggering of testing. Waiving of testing is considered to be risk-based rather than exposure-based. One issue with risk-based waiving is that the toxicological study under discussion for waiving is sometimes needed in order to decide whether the exposure is negligible. In order to waive testing it is necessary with detailed and extensive knowledge on exposure over the whole life-cycle. Information corresponding to an exposure scenario is needed even though this is only requested if the substance is a PBT eller vPvB or fulfils the criteria for classification

A framework for studying outcomes in industrial symbiosis

It is likely that different industrial symbiosis collaborations will have different sets of winners and losers when it comes to benefits or costs. In this study we present an analytical framework intended for evaluating a wide-range of industrial symbiosis outcomes that will aid in research design. The framework provide a base for including a broader, but also, specific set of effects and outcomes (economic, environmental and social), including a diverse set of clearly defined actors. Used consistently, the framework can average out costs and benefits across actors in the whole society, so that each actor is more likely to (over time) realize net positive outcomes from a full set of industrial symbiosis applications. The analytical framework is developed by combining theory and concepts from the system of national accounts, the planetary boundaries, and the social foundation. The analytical framework is then applied in a state of the art review, analysing value and benefits in 56 industrial symbiosis research articles. Besides providing a robust model for analysing industrial symbiosis, the results show that private market-based outcomes are the dominant form of economic value and that nonmarket valuations are completely absent. Environmental outcomes mainly consist of decreased CO2 emissions, chemical pollution and water use. Social outcomes include private income and work and network effects for the companies involved in the industrial symbiosis.Funding: Graduate School in Energy Systems (FoES) - Swedish Energy AgencySmart Symbio